Lexin

Hur man använder Lexin Vad betyder resultaten? Information om Lexin

Språk

Välj språk längst upp, t.ex. spanska.
Du kan välja flera språk. För att kunna välja flera språk, öppna först "Inställningar" (knappen med tre streck uppe till höger, "≡") och klicka på "Sök på flera språk samtidigt". I listan på språk kan du nu välja flera språk, t.ex. genom att hålla Ctrl-knappen nere och klicka på nya språk.
För att alltid få resultaten från den svenska ordboken, som har många ord, kan du också öppna "Inställningar" och klicka på "Lägg alltid till svenska resultat".

Bilder

Många ord har bilder som hjälper till att förklara ordet. För att visa en bild, klicka på länken "BILD SVENSKA" eller den lilla bilden bredvid texten. Bilderna öppnas på en ny sida hos Bildtema.
Bilderna har förklaringar på många språk.
Bilderna har samlats i olika grupper, t.ex. ord som handlar om matlagning.

Videoklipp

Ord kan ha ett eller flera videoklipp som visar vad ordet betyder.
Du kan klicka på texten "Visa film" för att gå till en ny sida som visar videoklippet.
Du kan också klicka på ikonen bredvid "Visa film" för att visa filmen på samma sida.
Om du inte vill se videoklippet mer kan du klicka på ikonen en gång till för att gömma videon.

Ljud

För att höra hur ett ord uttalas på svenska kan du klicka på högtalarsymbolen.
Ord kan ha flera sätt att uttalas. Då finns det flera högtalarsymboler.

Uttal

Uttalet beskrivs också med fonetisk skrift, t.ex. "idag [ida:g] eller [ida:]".

Kolon ":" betyder att ljudet före kolon ska vara ett långt ljud.

När det finns två eller flera uttal skrivs det med "eller" mellan uttalen. "[ida:g] eller [ida:]" betyder att det går att uttala sista bokstaven "g" och att det går att hoppa över "g", båda uttalen är okej.

Det finns mer information om den fonetiska skriften längre ned på sidan.

Klicka på ord

Ord i texten som du inte förstår kan du dubbelklicka på. Då slår man upp ordet du klickade på.
På en mobiltelefon kan du trycka på ordet och hålla fingret nere en lång stund istället för att dubbelklicka.
Om du inte vill att ord du klickar på ska slås upp kan du öppna inställningar (knappen med tre streck "≡") och välja bort "Klickbara ord".
Rubriker i förklaringarna kan du klicka på för att öppna den här hjälpsidan. Om du inte vill öppna hjälpsidan när du klicka på rubriker kan du öppna inställningar (knappen "≡") och välja bort "Klickbara rubriker".

Tangentbord

Du kan få hjälp med inmatning av tecken din dator eller mobil saknar.
Öppna inställningar (knappen med tre streck "≡") och välj "Svenskt tangentbord med å, ä, ö" för att få upp tre knappar som kan mata in de svenska tecknen "å", "ä" och "ö" om din dator eller mobil inte har svenska tecken.
Öppna inställningar (knappen med tre streck "≡") och välj "Tangentbord för andra språk" för att få hjälp med tecken på det språk som används i det lexikon du har valt. Om du har valt att söka i Lexin med arabiska översättningar får du hjälp med inmatning av arabiska tecken.

Spara ord

Du kan spara ord du har slagit upp.
Öppna inställningar (knappen med tre streck, "≡"). Där finns en knapp för att "Spara" ord.
För att se de ord du har sparat kan du klicka på "Sparade ord" under knappen för att spara ett ord.
Du kan slå upp ett sparat ord genom att klicka på ordet i listan.
Du kan sortera alla sparade ord i bokstavsordning med knappen "Sortera orden".
Du kan ta bort alla sparade ord med knappen "Rensa listan".

Andra söktips

För att få fram sammansatta ord gör du så här: Skriv regn- så får du fram alla ord med förleden regn. Skriv -regn så får du fram alla ord med efterleden regn.
För att få större text kan du använda din webbläsares zoomfunction. På en mobil kan du zooma med två fingrar på skärmen. På en dator kan du använda webbläsarens meny, eller Ctrl och plustecken (fungerar oftast på Windows och Linux) eller Cmd och plustecken (på Mac).

Ladda ned lexikon (Lexin offline)

Du kan ladda ned en eller flera ordlistor från Lexin.
När du har laddat ned en ordlista kan du använda Lexin utan att ha tillgång till Internet.

Den svenska ordboken har ett annat innehåll än de tvåspråkiga ordböckerna. De tvåspråkiga ordböckerna har samma svenska uppslagsord förutom för ett par språk där inte alla ord har översatts. För en del ordlistor pågår arbete nu för att översätta fler ord tills de också får samma uppslagsord som de stora ordböckerna. De språk som inte har alla ord är: amhariska, azerbajdzjanska, pashto, tigrinska och ukrainska.

I de tvåspråkiga ordböckerna finns följande information: uppslagsordet, uttal, böjningsformer, och ordklass. Ofta finns det också översättning, grammatikkommentarer, ordförklaringar, stilkommentarer, sakupplysningar, grammatiska konstruktioner och språkexempel. Det kan också finnas bilder och video som förklarar ett ords betydelse.

I exemplet ovan finns:

ett uppslagsord, "läsa"
uttal, i fonetisk skrift "[l'ä:ser]" (till vänster) och en ljudfil att lyssna på (till höger)
ordklass, "verb"
böjningsformer, "läser, läste, läst, läs, läsa"
ordförklaring, "se igenom och begripa (en skriven text) (även om uppläsning av en text)"
video, en länk till ett videoklipp som visar vad ordet betyder
grammatisk konstruktion, "<A läser x>"
översättning, en översättning på det språk du har valt
språkexempel, exempel som visar hur ordet kan användas

Uppslagsord

Ett uppslagsord är normalt ett ord men det kan också vara ett uttryck med flera ord. Exempel på sådana uppslagsord är sammansatta verb (t.ex. tycker om) och sammahällsord (t.ex. allmän rättshjälp).

Uppslagsord som är sammasatta ord är avdelade med lodstreck (tecknet "|"), t.ex. ordet rättshjälp som skrivs som rätts|hjälp och har bildats av orden rätt och hjälp. Lodstrecken är till för att underlätta förståelsen av långa och ofta krångliga ord.

I vissa sammansatta ord går det inte att sätta ut lodstreck. I sammansatta ord där det skulle bli tre likadana konsonanter i rad skrivs bara två konsonanter ut på svenska, t.ex. ägg + gula blir äggula. Tre konsonanter skrivs bara ut när man avstavar ordet, ägg-gula. För sådana ord markeras detta efter uppslagsordet, äggula (ägg-gula).

Ett uppslagsord kan följas av en alternativform. Det är ofta en annan form som har samma uttal men en annan stavning, t.ex. sjal och schal eller idag och i dag. Det kan också vara en talspråklig variant, t.ex. sedan och sen. Den första formen är då huvudformen och den form som rekommenderas. Uttal och böjningsformer gäller uppslagsordet, inte alternativformen.

Uttal

Lexin togs fram för att användas i undervisning av personer som har flyttat till Sverige när de lär sig svenska. Därför finns information om uttal bara för de svenska orden, inte för översättningar.

Uttal visas med både fonetisk skrift, t.ex. [²ụ:ta:l], och med en ljudfil du kan lyssna på. Ljudfilerna breskrivs tidigare i texten.

Lång vokal och lång konsonant visas med ":"
Betoning (tryck) visas med " ̣" under vokalen

Visa mer information om uttal >

Längd

Långt ljud, både för konsonanter och vokaler, markeras med kolon direkt efter den långa vokalen eller konsonanten. Jämför t.ex. skal [ska:l] och skall [skal:]. I ordet skal är a-et långt och l-et kort, och i ordet skall är a-et kort och l-et långt.

Allmänt är det så i tryckstarka stavelser att antingen är vokalen lång och den efterföljande konsonanten kort, eller också är vokalen kort och den efterföljande vokalen lång.

Tryck (betoning)

Huvudtryck (starkt tryck, betoning) markeras med en punkt under vokalen i den betonade stavelsen, t.ex. betala [betạ:la] och vatten [vạt:en]. Enstaviga ord får ingen tryckmarkering.

Uppslagsformer som består av flera ord får uttalsmarkering som om de bestod av ett enda ord, t.ex. håller av [hål:erạ:v] och ger sig [jẹ:r‿sej].

I sammansatta ord finns inte bara huvudtryck, utan också s.k. bitryck på en av de stavelser som inte har huvudtryck (t.ex. -lag i landslag). Detta bitryck markeras indirekt genom längdtecknet ":" [²lạn:dsla:g]. Om det finns tre längdtecken ligger bitrycket på stavelsen med det sista längdtecknet. I ordet studiebidrag [²stụ:djebi:dra:g] ligger huvudtrycket på stavelsen stu- och bitrycket på stavelsen -drag. Om det bara finns ett längdtecken i uttalsangivelsen betyder det att ingen stavelse har bitryck, t.ex. etisk [ẹ:tisk].

Tonaccent

I svenskan finns två sorters tryck eller accenter. Akut accent är den accent som finns i enstaviga ord och många av deras böjningsformer: bil, bilen. Grav accent uppträder först och främst i sammansättningar (järnväg) men också i de flesta andra flerstaviga ord (flicka). Det här fenomenet kallas tonaccent. Ibland ser två ord helt lika ut men skiljer sig åt genom tonaccenten: anden som hör ihop med and har akut accent, och anden som hör ihop med ande har grav.

Grav accent (som också kallas "accent 2") anges i Lexin med en liten upphöjd tvåa framför första bokstaven i ordet: [²dạ:ghem:], [²ạn:de]. När det inte finns någon tvåa utan bara tryckmarkering (eller ingen tryckmarkering alls), betyder det att ordet har akut accent: [bi:l], [an:d], [betạ:lar].

Det är vanligt att folk förstår även om man råkar använda ”fel” tonaccent. Det finns svenska dialekter som saknar tonaccent.

Konsonanterna

Speciella symboler används bara för tj-ljudet, sj-ljudet och ng-ljudet, t.ex. tjugo [²çụ:go] och sjunga [ʃụŋ:a]. I övrigt används alfabetets vanliga tecken.

När konsonanten r följs av d, t, n, l eller s, smälter den i standardsvenska oftast ihop med den följande konsonanten; r+d, r+t etc. uppfattas som ett enda ljud. Detta markeras med en liten båge mellan r och d, r och t etc.: bord [bo:r‿d], bort [bår‿t:] etc.

Vokalerna

Bara alfabetets vokaltecken används. Samma tecken används för kort och lång vokal.

Kort e och kort ä sammanfaller i de flesta svenskars uttal – det är ingen skillnad på e/ä-ljuden i hem och säng. Vokalen betecknas i uttalsparentesen i båda fallen med e. Kort e/ä framför r betecknas dock med ä.

Här följer exempel på ord med olika vokaler och deras uttalsangivelser:

[a:] - sa [sa:], sal [sa:l]
[a] - hall [hal:], sagt [sak:t]
[e:] - be [be:], vet [ve:t]
[e] - vett [vet:], fäll [fel:]
[i:] - bi [bi:], sil [si:l]
[i] - sill [sil:], din [din:]
[o:] - sol [so:l], ro [ro:]
[o] - rott [rot:], ost [os:t]
[u:] - du [du:], hus [hu:s]
[u] - buss [bus:], hund [hun:d]
[y:] - by [by:], syl [sy:l]
[y] - lyx [lyk:s], synd [syn:d]
[å:] - gå [gå:], gås [gå:s]
[å] - gått [gåt:], om [åm:]
[ä:] - fä [fä:], säl [sä:l], bär [bä:r]
[ä] - färg [fär:j], herr [här:]
[ö:] - snö [snö:], söt [sö:t], bör [bö:r]
[ö] - möss [mös:], mörk [mör:k]

Diftonger

Diftonger markeras med en båge mellan de två vokaltecknen, t.ex. automat [a‿otomạ:t]

Några regler för Uttal i böjningsformer

För de flesta ord ges uttalsuppgifter enbart för uppslagsformen. I många fall är det också lätt att räkna ut uttalet av alla böjningsformer om man känner till uppslagsformens uttal, men inte alltid. Det kan t.ex. vara så att huvudtrycket flyttas eller att tonaccenten ändras på ett oväntat sätt i vissa böjningsformer.

Två exempel på detta är orden doktor som heter doktorer [dåktọ:rer] i plural, och ven, som heter vener [vẹ:ner] i plural med akut accent, fastän de flesta liknande pluraler (t.ex. filmer) har grav accent. Sådana undantag i böjningsformerna anges i ordboken på detta sätt:

doktor [dạ̊k:tor] eller [²dạ̊k:tor] (doktor, doktorn, doktorer [dåktọ:rer], doktorerna)
ven (2) [ve:n] (ven, venen, vener [vẹ:ner], venerna)

Om man känner till uttalet av uppslagsformen och ett litet antal regler, så kan man räkna ut uttalet av nästan alla böjningsformer. Här förenklar vi lite och talar bara om enstaviga ordformer och tvåstaviga ordformer med trycket på första stavelsen. (Flerstaviga ord med trycket efter första stavelsen har oftast akut accent både i grundformen och böjningsformerna.)

För substantiv ändras aldrig uppslagsformens tonaccent i bestämd form singular (bil-bilen, flicka-flickan). I obestämd form plural blir tonaccenten grav, om ändelsen är -ar, -er eller -or. Undantag är vissa substantiv med plural på -er, t.ex. ven som just nämndes. Dessa undantag anges alltså i ordboken. Om pluraländelsen är -n eller -r, så ändras inte tonaccenten. Inte heller ändras tonaccenten mellan obestämd och bestämd form plural.

För verben ges presensformen som grundform. Om den slutar på -ar (jagar), så har den grav accent, och om den slutar på -er (leker) har den akut accent ([²jạ:gar] respektive [lẹ:ker]). Övriga tvåstaviga verbformer med trycket på första stavelsen har grav accent – presensformen på -er är faktiskt ett undantag.

För adjektiven gäller att nästan alla tvåstaviga (och flerstaviga) böjningsformer får grav accent. Speciellt gäller detta vid komparation: (skön-)skönare-skönast. Undantag är ungefär 10 mycket vanliga adjektiv med korta komparativ- och superlativändelser, t.ex. lång, låg, hög och trång. Se listan i slutet av bruksanvisningen.

Ordklass

Ord tillhör en ordklass, t.ex. substantiv eller verb. De ordklasser som förekommer i ordböckerna är: adjektiv, adverb, artikel, förkortning, infinitivmärke, interjektion, konjunktion, namn, preposition, pronomen, räkneord, substantiv och verb. Det finns också två klasser förled och efterled som inte är riktiga ordklasser men används när uppslagsordet är förled eller efterled till sammansatta ord.

Visa mer information om ordklasser >

De orklasser som förekommer i ordböckerna och exempel på ord från varje ordklass:

Ordklass	Exempel
adjektiv	en blå bil
adverb	bilen går sakta, en mycket snabb bil
artikel	en blå bil, ett högt hus
förkortning	SR (= Sveriges Radio)
infinitivmärke	att simma
interjektion	Aj! Hallå!
konjunktion	om du vill så kommer jag
namn	Svenska Akademin
preposition	boken ligger på bordet
pronomen	jag känner henne inte
räkneord	en, två, tre
substantiv	hon äter glass
verb	hon äter glass

Följande beteckningar är inte ordklasser i vanlig mening utan gäller delar av sammansatta ord:

"Ordklass"	Exempel
förled	charter-
efterled	-tonnare

Böjningsformer

För olika ordklasser visas olika böjningsformer. Böjningsformer som är enkla att förstå, t.ex. regelbundna adjektiv som fin, finare, finast finns inte med. När böjningen är oregelbunden finns böjningen alltid med, t.ex. stor, större, störst.

Om ett ord tillhör en ordklass som har böjningsformer men där just detta ord inte kan böjas står det oböjligt där böjningformernar står.

Visa mer information om böjningsformer >

De böjningsformer som ges för de olika ordklasserna är:

Substantiv

För substantiven ges tre böjningsformer utöver grundformen (om de finns), i tur och ordning bestämd form singular, obestämd form plural och bestämd form plural:

bil bilen, bilar, bilarna
barn barnet, barn, barnen

Om några former saknas, t.ex. pluralformerna, så anges detta med –, t.ex.

mat maten –, –

Normalt ger Lexin alltså fyra former av substantiven. Det finns ytterligare fyra former (s.k. genitivformer), som nästan alltid bildas genom att man lägger till ett s: barns (t.ex. barns lekar), barnets, barnens etc. Om substantivet redan slutar på s (hus), så lägger man inte till något s i genitiv.

Adjektiv

För adjektiven ges två böjningsformer, t-formen i singular och pluralformen:

glad glatt glada

Jämför en glad flicka, ett glatt sällskap, glada människor.

Pluralformen används också efter bestämd artikel i singular: den glada flickan. Framför substantiv som betecknar pojkar eller män används dock vanligen en form som slutar på -e: den glade mannen.

Många adjektiv, bl.a. glad, kan kompareras: gladare, gladast (Erik är gladare än Anna, Anders är gladast av alla). Med några få undantag, som anges i ordboken och samlas i en lista med oregelbundna adjektiv nedan, bildas komparationsformerna genom att man lägger till -are och -ast. Formen med -ast (superlativformen) kan i sin tur böjas: den gladaste pojken. Därmed är adjektivets böjning komplett, och det är tydligt att man utan problem kan räkna ut alla former som inte anges i ordboken.

Det ska tilläggas, att vissa adjektiv hellre kompareras med mer och mest än med ändelser. Dit hör adjektiv på -isk (praktisk) och -ande (förtjusande). Vid mycket långa adjektiv föredrar många också att komparera med mer och mest.

Visa oregelbundna adjektiv >

Positiv	Komparativ	Superlativ
bra	bättre	bäst
dålig	sämre	sämst
gammal	äldre	äldst
god	godare/bättre	godast/bäst
grov	grövre	grövst
hög	högre	högst
liten	mindre	minst
låg	lägre	lägst
lång	längre	längst
stor	större	störst
trång	trångare/trängre	trångast/trängst
tung	tyngre	tyngst
ung	yngre	yngst

Alla dessa komparativformer (utom godare och trångare) har akut accent till skillnad från komparativformer på -are, som alltid har grav

Verb

För verben ges fem former utöver presensformen som är uppslagsform. På grammatiskt språk kallas de infinitiv, imperfekt, supinum, perfekt particip och imperativ. Ett exempel är kastar att kasta, kastade, har kastat, är kastad, kasta! Observera de korta orden i liten stil som står framför tre av formerna och som antyder hur formerna används: det är roligt att kasta boll, Anna har kastat bollen till Erik, bollen är kastad. Observera också utropstecknet efter den s.k. imperativ- eller uppmaningsformen: Kasta bollen till mig!

Också hos verben kan vissa former saknas, och då kan det se ut så här:

regnar att regna, regnade, har regnat –, –

Man kan ju inte tänka sig en uppmaning (till naturen?!) som Regna!

De former som saknas i ordboken är först och främst s.k. passiva former (jämför Anna kastade bollen – bollen kastades av Anna). Dessa former bildas helt enkelt genom att man lägger till ett -s till de former som ges i ordboken, utom perfekt participformen (kastas, kastades, kastats, kastas). Man måste dock observera, att när man lägger till ett -s till imperativformen, så får man den passiva form som hör till presens.

Vidare saknas former av typen kastande, jagande (s.k. presens particip). De påminner om adjektiv (ett jagande djur) och bildas genom att man lägger till ändelsen -nde till infinitivformen (om infinitivformen slutar på annan vokal än -a, som i tro, lägger man till -ende).

Slutligen ska det sägas att perfektparticipformen i sin tur kan böjas, ungefär som ett adjektiv: en kastad boll, ett kastat klot, de kastade bollarna (vid oregelbundna verb, t.ex. skjuter, blir likheten med adjektiv ännu större: en skjuten fågel, ett skjutet djur, de skjutna djuren).

Böjningen av verben är komplicerad, men utifrån de sex former som ordboken ger är det ändå ganska lätt att räkna ut de övriga formerna. I själva verket behövs inte så många som sex former, och för alla regelbundna verb räcker det faktiskt med uppslagsformen. Detta tack vare att Lexin till skillnad från alla andra svenska ordböcker ger presensformen (jagar) och inte infinitivformen (jaga) som uppslagsform. Vi kan snabbt se hur det fungerar.

Om du bara kan infinitivformen jaga, så kan du inte veta om verbet böjs (felaktigt) jagde – jagt – jagd – jag! eller (riktigt) jagade – jagat – jagad – jaga! Men om du kan presensformen jagar, så kan du räkna ut alla de andra formerna, under förutsättning att du vet att verbet är regelbundet. Poängen är att ändelsen i presens (-ar i jagar, -er i köper) ger en väldigt stark signal om verbets övriga böjningsformer. Därför används presensformen ofta som den memorerade formen vid undervisning i svenska som andraspråk. (De få verb vars infinitivform slutar på annan vokal än -a, t.ex. tro, har en lite annorlunda, men förutsägbar, böjning: tror-tro-trodde-trott-trodd-tro!)

För att presensformen ska ge dig maximal information om övriga böjningsformer, bör du lära in drygt hundra oregelbundna verb och deras böjning. Du hittar dem i en tabell här:

Visa oregelbundna verb >

Oregelbundna verb:

presens	infinitiv	preteritum	supinum	perfekt particip	imperativ
ber	be	bad	bett	–	be!
begraver	begrava	begravde	begravt	begravd	begrav!
binder	binda	band	bundit	bunden	bind!
biter	bita	bet	bitit	biten	bit!
bjuder	bjuda	bjöd	bjudit	bjuden	bjud!
blir	bli	blev	blivit	bliven	bli!
brinner	brinna	brann	brunnit	brunnen	brinn!
brister	brista	brast	brustit	brusten	brist!
bryter	bryta	bröt	brutit	bruten	bryt!
bär	bära	bar	burit	buren	bär!
bör	böra	borde	bort	–	–
drar	dra	drog	dragit	dragen	dra!
dricker	dricka	drack	druckit	drucken	drick!
driver	driva	drev	drivit	driven	driv!
duger	duga	dög	dugt	–	–
dyker	dyka	dök	dykt	–	dyk!
dör	dö	dog	dött	död	dö!
döljer	dölja	dolde	dolt	dold	dölj!
faller	falla	föll	fallit	fallen	fall!
far	fara	for	farit	faren	far!
finner	finna	fann	funnit	funnen	finn!
finns	finnas	fanns	funnits	–	–
flyger	flyga	flög	flugit	flugen	flyg!
flyter	flyta	flöt	flutit	fluten	flyt!
fryser	frysa	frös	frusit	frusen	frys!
får	få	fick	fått	–	få!
försvinner	försvinna	försvann	försvunnit	försvunnen	försvinn!
gal	gala	gol	galit	–	gal!
ger	ge	gav	gett/givit	given	ge!
gjuter	gjuta	göt	gjutit	gjuten	gjut!
glider	glida	gled	glidit	gliden	glid!
gläder	glädja	gladde	glatt	–	gläd!
gnider	gnida	gned	gnidit	gniden	gnid!
griper	gripa	grep	gripit	gripen	grip!
gråter	gråta	grät	gråtit	gråten	gråt!
går	gå	gick	gått	gången	gå!
gör	göra	gjorde	gjort	gjord	gör!
har	ha	hade	haft	–	ha!
heter	heta	hette	hetat	–	–
hinner	hinna	hann	hunnit	hunnen	hinn!
hugger	hugga	högg	huggit	huggen	hugg!
håller	hålla	höll	hållit	hållen	håll!
kan	kunna	kunde	kunnat	–	–
kliver	kliva	klev	klivit	kliven	kliv!
klyver	klyva	klöv	kluvit/klyvt	kluven/klyvd	klyv!
knyter	knyta	knöt	knutit	knuten	knyt!
kommer	komma	kom	kommit	kommen	kom!
kryper	krypa	kröp	krupit	krupen	kryp!
ler	le	log	lett	–	le!
lider	lida	led	lidit	liden	lid!
ligger	ligga	låg	legat	–	ligg!
ljuder	ljuda	ljöd	ljudit	ljuden	ljud!
ljuger	ljuga	ljög	ljugit	ljugen	ljug!
lyder	lyda	lydde/löd	lytt	lydd	lyd!
låter	låta	lät	låtit	låten	låt!
lägger	lägga	lade	lagt	lagd	lägg!
måste	–	måste	måst	–	–
niger	niga	neg	nigit	–	nig!
njuter	njuta	njöt	njutit	njuten	njut!
nyper	nypa	nöp	nypt	nupen	nyp!
nyser	nysa	nös/nyste	nyst	–	nys!
piper	pipa	pep	pipit	–	pip!
rider	rida	red	ridit	riden	rid!
rinner	rinna	rann	runnit	runnen	rinn!
river	riva	rev	rivit	riven	riv!
ryter	ryta	röt	rutit	ruten	ryt!
ser	se	såg	sett	sedd	se!
simmar	simma	simmade/sam	simmat/summit	summen	simma!
sitter	sitta	satt	suttit	sutten	sitt!
sjuder	sjuda	sjöd	sjudit	sjuden	sjud!
sjunger	sjunga	sjöng	sjungit	sjungen	sjung!
sjunker	sjunka	sjönk	sjunkit	sjunken	sjunk!
skiner	skina	sken	skinit	–	skin!
skiljer	skilja	skilde	skilt	skild	skilj!
skjuter	skjuta	sköt	skjutit	skjuten	skjut!
ska	skola	skulle	skolat	–	–
skrider	skrida	skred	skridit	skriden	skrid!
skriker	skrika	skrek	skrikit	skriken	skrik!
skriver	skriva	skrev	skrivit	skriven	skriv!
skryter	skryta	skröt	skrutit	skruten	skryt!
skälver	skälva	skälvde/skalv	skälvt	–	skälv!
skär	skära	skar	skurit	skuren	skär!
slipper	slippa	slapp	sluppit	–	slipp!
sliter	slita	slet	slitit	sliten	slit!
sluter	sluta	slöt	slutit	sluten	slut!
slår	slå	slog	slagit	slagen	slå!
slåss	slåss	slogs	slagits	–	slåss!
smyger	smyga	smög	smugit	–	smyg!
smälter	smälta	smälte/smalt	smultit/smält	smält	smält!
smörjer	smörja	smorde	smort	smord	smörj!
snyter	snyta	snöt	snutit	snuten	snyt!
sover	sova	sov	sovit	soven	sov!
spinner	spinna	spann	spunnit	spunnen	spinn!
sprider	sprida	spred	spritt/spridit	spridd	sprid!
springer	springa	sprang	sprungit	sprungen	spring!
sticker	sticka	stack	stuckit	stucken	stick!
stiger	stiga	steg	stigit	stigen	stig!
stjäl	stjäla	stal	stulit	stulen	stjäl!
strider	strida	stred	stridit	–	strid!
stryker	stryka	strök	strukit	struken	stryk!
står	stå	stod	stått	–	stå!
super	supa	söp	supit	supen	sup!
svider	svida	sved	svidit	–	svid!
sviker	svika	svek	svikit	sviken	svik!
sväljer	svälja	svalde	svalt	svald	svälj!
svälter	svälta	svalt	svultit	svulten	svält!
svär	svära	svor	svurit	svuren	svär!
säger	säga	sa/sade	sgat	sagd	säg!
säljer	sälja	sålde	sålt	såld	sälj!
sätter	sätta	satte	satt	satt	sätt!
tar	ta	tog	tagit	tagen	ta!
tiger	tiga	teg	tigit	–	tig!
tjuter	tjuta	tjöt	tjutit	tjuten	tjut!
tvingar	tvinga	tvingade/tvang	tvingat/tvungit	tvingad/tvungen	tvinga!
tör	–	torde	–	–	–
törs	töras	tordes	torts	–	–
vet	veta	visste	vetat	–	vet!
viker	vika	vek	vikit/vikt	vikt/viken	vik!
vill	vilja	ville	velat	–	–
viner	vina	ven	vinit	–	vin!
vinner	vinna	vann	vunnit	vunnen	vinn!
vrider	vrida	vred	vridit	vriden	vrid!
väljer	välja	valde	valt	vald	välj!
vänjer	vänja	vande	vant	vand	vänj!
växer	växa	växte	växt/vuxit	–	väx!
är	vara	var	varit	–	var!
äter	äta	åt	ätit	äten	ät!

Övrigt

Vissa substantiv, t.ex. verkan, har en bestämd form som är identisk med uppslagsformen, eller också kan man inte tänka sig dem i bestämd form (t.ex. december och andra namn på månader). Då framgår det inte om man ska använda en eller ett framför dem (s.k. genus, neutrum eller utrum). I Lexin lämnas den upplysningen då i ett språkexempel längre fram i artikeln. Så här ser artikeln december ut:

december [desẹm:ber] substantiv, ingen böjning
årets tolfte månad
Exempel:
en vit december

Vi kan nu säga en mycket viktig sak som också gäller avsnittet om uttal. Alla böjningsformer och deras uttal är lika viktiga och ordbokens uppgift är att ge information om var och en av den, inte bara om grundformen och kanske ett fåtal böjningsformer. Det skulle ta för stor plats att lista alla böjningsformer och deras uttal. Men med hjälp av upplysningarna om de givna böjningsformerna vid varje uppslagsord och de regler som du just har läst kan du själv bilda övriga böjningsformer och räkna ut deras uttal för nästan alla ord i ordboken.

Ordförklaring

En förklaring kan vara en definition eller en omskrivning. Det kan också vara en synonym (ett ord som betyder samma sak, t.ex. fartyg och båt). Ibland förklaras ord också med ett motsatsord (en antonym).

Visa mer information om ordförklaringar >

Syftet med att ge synonymer eller antonymer utöver definitionen är dubbelt. Dels ökar det chansen att du förstår uppslagsordet utan att behöva slå upp i en tvåspråkig ordbok – det räcker ju att du förstår en av synonymerna (eller antonymerna). Dels kan det bidra till att öka ditt aktiva svenska ordförråd, även när du slår upp uppslagsordet i en tvåspråkig ordbok – i bästa fall kanske du lär dig ett nytt ord i förbifarten.

Eftersom verbens uppslagsform är presens, förklaras de med hjälp av verb i presens. För dem som är vana vid tidigare upplagor av Lexin kan det nämnas att detta är en nyhet.

För de flesta namn på växter och djur ges dels en beskrivning på svenska, dels deras latinska namn. Med kännedom om det latinska namnet kan man ofta gå in på Internet och få en bild på växten eller djuret i fråga (ofta finns en bild redan i Lexin). T.ex.:

varg [var:j] substantiv
(varg, vargen, vargar, vargarna)
ett stort rovdjur som är släkt med hunden (Canis lupus)

I definitionerna förekommer i princip bara ord som förklaras på annat håll i ordboken, dvs. ord som antingen själva är uppslagsord eller sammansättningar som är språkexempel (som barrskog i artikeln skog under Språkexempel. Om du vill ha en förklaring på ett ord i en definition (t.ex. ordet rovdjur i artikeln varg), så räcker det i de flesta fall att du slår upp det ordet.

Kommentarer

Det finns två typer av kommentarer, grammatikkommentarer och stilkommentarer.

Visa mer information om kommentarer >

Grammatikkommentar

Grammatikkommentarer talar om när det finns begränsningar i vissa böjningsformer. Exempel på sådana uppgifter i Lexins nya ordbok ("svenska") är:

Grammatikkommentar	Exempel
endast/mest i bestämd form	forntid
endast/mest i obestämd form	kraft
endast/mest i plural	grönsak
endast/mest i sammansättningar	ålder
endast/mest i singular	såpa
ofta negerat	gitter
ofta som substantiv	anhörig

Exempel på grammatikkommentarer i de tvåspråkiga ordböckerna är:

Grammatikkommentar	Exempel
allmänt förstärkande	väldigt
bestämd form	södra
endast i sammansättning	ålder 2
frågande	vilken 1
kollektivt	ungdom
komparativ	mindre
massord	konfekt
mest i plural	grönsak
mest i sammansättning	kammare
oböjligt	enstaka
plural	kläder
superlativ	minst
verbpartikel	upp
även lös sammansättning	utarbetar

Stilkommentar

Stilkommentarer gäller ord som inte gärna kan användas i alla sammanhang av alla svenskar.

Formella ord används mest i byråkratiska sammanhang, högtidliga ord kanske i kyrkliga sammanhang, vardagliga ord vid informella samtal och ålderdomliga ord kanske mest av äldre personer. Ord som betecknas som stötande bör man nog undvika helt, och man bör tänka sig för innan man använder nedsättande ord. Beteckningen ”hist.” anger att den sak som ordet betecknar inte längre finns, annat än kanske på museer. Här följer en lista över stilbeteckningarna med exempel.

Stilkommentar	Exempel
1
formellt	vederbörande
högtidligt	tungomål
vardagligt	snackar
stötande	knullar
svordom	Djävlar!
2
historiskt	avlat
ålderdomligt	fager
3
barnord	pippi
dialektalt	grinar
4
nedsättande	kärring

Översättning

Det finns oftast en översättning av uppslagsordet. Det kan finnas synonymer till översättningen också.

Det finns ofta översättningar till språkexempel också, d.v.s. till sammansatta ord uppslagsordet är en del av, översättningar av exempeltexter med uppslagsordet, och översättningar av fasta uttryck (idiom) som uppslagsordet ingår i.

Språkexempel

Till många uppslagsord finns det exempel på hur ordet kan användas. Det finns tre sorters exempel, fria fraser och meningar (satser eller satsfragment) där ordet används, sammansatta ord där uppslagsordet ingår som en del, och fasta uttryck (idiom) där ordet används.

Visa mer information om språkexempel >

Det finns tre sorters språkexempel: sammansättningar, fria fraser och meningar, och idiom (fasta uttryck). Låt oss se på artikeln skog:

skog [sko:g] substantiv
(skog, skogen, skogar, skogarna)

större område med träd

Sammansättningar:
skogs|dunge
barr|skog
löv|skog

Exempel:
hon tycker om att ströva i skogen

Uttryck:
Dra åt skogen! Försvinn!
går åt skogen misslyckas helt
lovar guld och gröna skogar ger frikostiga löften

Efter definitionen kommer först tre sammansättningar, skogsdunge, barrskog och lövskog. Efter sammansättningarna kommer en vanlig mening som innehåller ordet skog, och därefter tre s.k. idiom, dvs. uttryck som måste förklaras eftersom skog inte har sin vanliga betydelse där.

Vi ser lite närmare på sammansättningarna, fraserna och idiomen i tur och ordning.

Sammansättningar

I den första sammansättningen kommer skog först och i den andra och tredje kommer skog sist. I alla tre fallen anges gränsen mellan orden i sammansättningarna med ett lodstreck.

Som du ser är förleden i skogsdunge inte skog utan skogs. Sådana små förändringar är väldigt vanliga när man bildar sammansättningar av svenska ord, särskilt substantiv. Mycket ofta lägger man till ett s som i det här fallet (jfr bergs-trakt, dags-resa). Om det enkla substantivet slutar på a eller e, är det i stället vanligt att den vokalen försvinner: flick-grupp, skol-klass. För de flesta substantiv i Lexin får du upplysningar om hur grundordet förändras i sammansättningar, på samma sätt som i artikeln skog.

Det här kan vara viktigt när du själv skriver uppsats e.d. Om du t.ex. skriver en text om skogar, är det ganska troligt att du förr eller senare behöver använda en sammansättning med skog som inte står i ordböcker. Du kanske skriver om en utflykt till skogen och vill veta om det heter (felaktigt) skogutflykt eller skogsutflykt. Exemplet skogsdunge i artikeln skog ger svaret: det måste heta skogsutflykt.

Ibland, men ganska sällan, är det lite mer komplicerat. Se på artikeln gata:

gata [²gạ:ta] substantiv
(gata, gatan, gator, gatorna)

väg i en tätort

Sammansättningar:
gatu|belysning
gatu|korsning
gat|hörn
affärs|gata
huvud|gata
tvär|gata

Exempel:
en starkt trafikerad gata
Gå över gatan på övergångsstället!

Uttryck:
går på gatan är prostituerad
mannen på gatan den vanliga människan

Sammansättningar med gata kan alltså börja antingen gatu- eller gat-. Om du ska skapa en ny sammansättning med gata kan du därför inte veta hur förleden ska se ut. Lösningen, när ordboken inte ger svar, är förstås att kontrollera på Internet vilket av de två alternativen som är vanligast.

Om du vill veta hur ordet skogsdunge böjs, slår du bara upp den artikeln eller artikeln dunge.

Lövskog och barrskog är typiska sammansättingar med skog som efterled, dvs. sist i ordet. De finns inte som egna uppslagsord men är lätta att förstå och bidrar till beskrivningen av ordet skog. Om du trots allt inte skulle förstå dem, är det bara att slå upp förlederna löv och barr. Men ambitionen i Lexin är att alla sammansättningar som står som språkexempel ska vara genomskinliga, alltså lätta att förstå.

Fraser och meningar ("Exempel")

Efter sammansättningarna kommer ofta en eller flera meningar eller fraser. De ska vara enkla att förstå och samtidigt öka dina möjligheter att förstå uppslagsordet och ge dig kunskap om hur det används. Ofta är det svårt att ge en heltäckande och samtidigt enkel definition, och då spelar exempelmeningarna en särskilt viktig roll.

I artikeln skog finns en exempelmening som säger något om vad man ”använder” skogen till: hon tycker om att ströva i skogen. I artikeln gata som vi nyss såg på finns en typisk fras (en starkt trafikerad gata) och en mening som i det här fallet är en uppmaning: Gå över gatan på övergångsstället! Ganska många exempel i Lexin är uppmaningar och de börjar alltid med stor bokstav och slutar med utropstecken.

Det finns över 22 000 exempelfraser och exempelmeningar i Lexin, nästan en per artikel i genomsnitt. De spelar en mycket viktig roll i ordboken, i första hand för att göra beskrivningen av betydelsen mer konkret, men också för att hjälpa dig när du skriver texter.

Idiom ("Uttryck")

Idiom är fraser och meningar som måste förklaras. De står i fetstil och i bokstavsordning efter det första ordet.

Det har alltid varit ett problem för dem som använder ordböcker att gissa på vilket av orden i idiomet som man får förklaringen. Ska man leta efter idiomet lovar guld och gröna skogar i artikeln lovar, guld, grön eller skog? I Lexin spelar det ingen roll var du letar, du hittar informationen i alla fyra artiklarna. Det bör spara en del tid och energi

Sakupplysning ("Förklaring")

En sakupplysning är en längre förklaring. Lexin innehåller sakupplysningar till många av de ord som här kallas "samhällsord". Normalt brukar annars ordböcker (lexikon) förklara ord och uppslagsböcker (encyklopedier) förklara den verklighet som finns bakom orden. Det är inte lätt att dra en gräns mellan ordförklaring och sakförklaring. I Lexin finns sakförklaringar där det har ansetts lämpligt. Sakförklaringar finns dels för ord som är namnliknande (t.ex. LO, Domänverket, advent) och vars innebörd inte är lätt att förstå, dels som kompletterande information till ord som också ges en vanlig ordförklaring (t.ex. barnbidrag, adoption).

Grammatiska konstruktioner

Alla verb i ordboken - utom de verb som bara förekommer i idiom - har mönster som visar hur verbet används.

Ett exempel är verbet tycker om som har mönstret <A tycker om B/x/att+SATS>. A och B är personer, x är en sak, och att+SATS betyder att det också kan vara en hel sats där. Tecknet "/" betyder "eller", så mönstret betyder att en person tycker om en person eller en sak eller att + en fras. Så tre exempel på hur tycker om kan användas är (1) jag tycker om Lisa, (2) jag tycker om jordgubbar, och (3) jag tycker om att spela fotboll.

För att få hjälp med att förstå en grammatisk konstruktion kan du klicka på mönstret. Då visas en kort förklaring till vad de olika delarna, t.ex. A och B, betyder. En lista med alla kombinationer som passar mönstret visas också.

Mönster för verb är till för att visa möjliga sätt att använda verbet utan att skriva språkexempel för varje möjlighet. Det kan finnas fler möjligheter än dem som beskrivs i de mönster som visas, för vissa verb visas bara de vanligaste mönstren.

I mönster kan personer och saker finnas. Det kan också finnas satsdelar som subjekt och objekt. Det finns även ord som beskriver betydelse, t.ex. TID och PLATS.

Visa mer information om grammatiska konstruktioner >

Vi ser först på verbet sover. En typisk mening är Anders sover, men vi kan inte tänka oss en mening som Anders sover Lisa. Som alla verb måste sover ha subjekt (Anders), men det kan inte ha något objekt. Verbet anställer däremot måste ha ett objekt (Anders anställde Lisa). Andra verb, t.ex. skriver, kan ha ett objekt, men måste inte: Anders skriver; Anders skriver en bok. Det här är viktiga egenskaper hos verben som man måste känna till när man använder dem i tal eller skrift. I Lexin ges information om de här egenskaperna på följande sätt:

någon sover
någon anställer någon
nådon skriver (något)

Någon står för en person. (Vi bortser här från att även djur kan sova, liksom från bildliga uttryck som staden sover). Något står för ett djur, en sak eller något abstrakt. Subjektet till alla tre verben är alltså en person. Verbet sover kan inte ha något objekt, medan verbet anställer måste ha ett objekt som är en person och verbet skriver kan ha ett objekt som i så fall är en sak (t.ex. en bok). Det sista objektet är alltså inte nödvändigt, vilket markeras med parentes kring ”något”.

Det finns också verb som konstrueras med två objekt, t.ex. ger (Anders gav Lisa en present). Då ser informationen ut så här:

någon ger någon något

Verbet ger kan också konstrueras med en preposition; man kan både säga Anders gav Lisa en present och Anders gav en present till Lisa. Det sista markeras så här:

någon ger något till någon

Många verb kan också ta hela satser som objekt, ofta jämte personer och saker. Ett sådant verb är skratta:

ngn skrattar (åt ngn/ngt/SATS)

Den schematiska informationen motsvaras av verkliga meningar som Anders skrattade (observera parentesen!), Anders skrattade åt Lisa, Anders skrattade åt skämtet och Anders skrattade åt att Lisa härmade Erik.

Vissa verb konstrueras med andra verb som då har infinitivform, t.ex. barnen behövde sova. Det motsvaras av informationen:

någon behöver VERB

Vidare konstrueras ett antal verb med tids- eller rumsangivelser. Då kan det se ut så här:

något varar TID
någon bor PLATS

vilket t.ex. motsvaras av de verkliga meningarna matchen varade två timmar och Anders bor i Malmö.

På samma sätt som verben är många adjektiv försedda med upplysningar om konstruktionssätt. I de flesta fall handlar det om att ordboken ger hjälp med valet av preposition. Här är ett par exempel:

någon är arg (på någon)
någon är stolt (över någon/något/att+VERB/SATS)

som t.ex. motsvaras av verkliga meningar som Anders är arg (parentesen!), Anders är arg på Lisa, Anders är stolt (parentesen!), Anders är stolt över Lisa, Anders är stolt över sin prestation, Anders är stolt över att vara ordförande och Anders är stolt över att han blev vald till ordförande.

Nedan följer en översikt över klasser av verb och deras vanligaste kombinationsmöjligheter. I tabellen används följande förkortningar:

A, B, C: personer
x, y, z: saker eller abstrakta företeelser
INF: infinitiv
PREP: preposition
PRED.: predikativ

Del 1	Verb	Del 2	Del 3	Exempel
det	regnar			det regnar
A	skrattar			hon skrattar
x	slocknar			ljuset slocknar
A	anställer	B		han anställde en kock
x	drabbar	A		olyckan drabbade honom hårt
x	absorberar	y		bomull absorberar vatten
A	kastar	x		hon kastar bollen
A	dansar	PREP + B		han dansar med sin fru
A	sysslar	PREP + x		han sysslar med affärer
x	vittnar	PREP + y		handlingen vittnar om mod
A	roar	sig		han roar sig
x	sprider	sig		sjukdomen sprider sig
A	anser	att + SATS		jag anser att han överdriver
x	visar	att + SATS		misstaget visar att han är ovan
A	gillar	att + INF		han gillar att läsa
x	fortsätter	att + INF		regnet fortsätter att ösa ner
A	undrar	FRÅGESATS		han undrade om du kan komma
A	vill	INF		han vill komma
x	brukar	INF		sådant brukar hända
A	är	PRED		han är glad/hon är läkare
x	är	PRED		bordet är blått
A	uppträder	SÄTT		han uppträdde säkert
x	smakar	SÄTT		maten smakar gott
A	väntar	TID		hon väntade en kvart
x	varar	TID		matchen varade tre timmar
A	anländer	TIDPUNKT		han anlände kl. 20.30
x	slutar	TIDPUNKT		matchen slutade kl. 20.30
A	bor	PLATS		hon bor i Malmö
x	ligger	PLATS		staden ligger vid havet
A	skyndar sig	RIKTNING		han skyndade sig till skolan
A	väger	SUMMA		han väger 70 kilo
x	uppgår till	SUMMA		summan uppgår till en miljon
A	ger	B	x	han gav henne en bok
x	ger	A	y	uppsatsen gav honom bekymmer
A	ber	B	PREP + x	han bad henne om ett råd
A	lockar	B	att + INF	han lockade henne att skratta
A	lovar	B	att + SATS	han lovade henne att han skulle komma
A	hör	B	INF	jag hörde henne skratta
A	anser	B/x	PRED	jag anser honom oduglig
				jag anser saken utagerad
A	tillbringar	TID	PLATS	han tillbringade en dag i Hjo

Bilder och filmer

En mycket viktig roll i Lexin spelar bilderna, där nära 2000 av svenskans mest centrala ord förklaras på det absolut snabbaste sättet. På de artiklar som är länkade till bilder, t.ex. barn, skog och gata som vi just har tittat på, finns texten "BILD Svenska" och en liten ikon (bild) (hur man öppnar bilder beskrivs längre upp). Om man klickar på "BILD Svenska" eller ikonen, så kommer man till bilden. Fastän Lexin är en enspråkig ordbok, kan man därför börja använda den redan innan man kan ett ord svenska! Det kan vara värt att minnas för dem som talar ett språk som det ännu inte finns någon tvåspråkig ordbok till.

Av naturliga skäl är det mest substantiv, särskilt ord för personer och saker, som kan illustreras med bilder. Men även vissa verb får illustrationer, i det fallet s.k. animationer, rörliga bilder eller små filmer. Från artikeln dansar kan du t.ex. klicka dig till en liten film med ett dansande par (filmer beskrivs också längre upp).

Partikelverb

En väldigt viktig och komplicerad typ av verb i svenskan är de s.k. partikelverben, t.ex. bokar av, tycker om, skriver in, kommer till och håller på. Det är de korta orden av, om, in, till och på som kallas partiklar, om de som här är betonade. (Betoningen ligger alltså inte på verben utan på partiklarna.)

Många sådana partikelverb kan förekomma i en annan form, som en sorts sammansättningar. Man kan skriva eller säga bokar av eller avbokar, skriver in eller inskriver och kommer till eller tillkommer. Andra partikelverb kan inte förekomma som sammansättningar: det måste heta tycker om (inte omtycker) och håller på (inte påhåller). Och till slut finns det partikelverb som bara förekommer som sammansättningar: det måste heta avlider (inte lider av). Man kan alltså säga att det finns tre typer av partikelverb.

Bland uppslagsorden i Lexin finns många hundra partikelverb, och du får alltid information om vilken av de tre typerna de tillhör. Vi kan t.ex. se på artiklarna bokar av, avbokar och tycker om:

bokar av [bo:karạ:v] verb
(bokar av, att boka av, bokade av, har bokat av, är avbokad, boka av!)

avbeställer, avbokar
Exempel:
de fick boka av resan när barnen blev sjuka

Konstruktioner:
<ngn bokar av ngn/ngt>

av|bokar [²ạ:vbo:kar] verb
(av|bokar, att avboka, avbokade, har avbokat, är avbokad, avboka!)

avbeställer, bokar av

Exempel:
de fick avboka resan på grund av sjukdom

Konstruktioner:
<ngn avbokar ngn/ngt>

tycker om [tyk:erạ̊m:] verb
(tycker om, att tycka om, tyckte om, har tyckt om, är omtyckt, tyck om!)

är förtjust i, gillar

Exempel:
hon tycker om pannkaka
han tycker om att bada
barnen tyckte om sin lärare

Konstruktioner:
<ngn tycker om ngn/ngt/att+VERB/SATS>

I artikeln bokar av finns varianten avbokar som synonym eller hänvisning, och motsvarande gäller i artikeln avbokar. Du vet då att det är fritt val mellan de två varianterna. Dessutom är det viktigt att båda varianterna finns som uppslagsord i ordboken, om du t.ex. läser en text. När det gäller varianten bokar av, måste du bara observera att verbet och partikeln ibland kan stå långt ifrån varandra (jämför varför bokade du inte av biljetten? och varför avbokade du inte biljetten?). Detta är kanske en av de saker som kan orsaka mest problem när du läser svenska texter.

I artikeln tycker om finns ingen synonym omtycker, vilket innebär att du kan vara säker på att den varianten inte finns.

Ibland finns båda varianterna, men har olika betydelser. I sådana fall ger ordboken ofta en liten varning, som i artiklarna håller av och avhåller:

håller av [hål:erạ:v] verb
(håller av, att hålla av, höll av, har hållit av, är avhållen, håll av!)

tycker om, älskar

Exempel:
barnen håller av sin fröken

Konstruktioner:
<ngn håller av ngn>

av|håller [²ạ:vhål:er] verb
(av|håller, att avhålla, avhöll, har avhållit, –, avhåll!)

får att avstå, hindrar

Exempel:
hans blyghet avhöll honom från att yttra sig i debatten

Konstruktioner:
<ngn/ngt avhåller ngn från ngt/att+VERB>

Det kan också vara så att de båda varianterna av ett partikelverb bara delvis överlappar varandra. Se t.ex. artiklarna utkommer och kommer ut:

ut|kommer [²ụ:tkåm:er] verb
(ut|kommer, att utkomma, utkom, har utkommit, är utkommen, –)

blir publicerad, kommer ut (1)

Exempel:
tidskriften utkommer fyra gånger om året

Konstruktioner:
<ngt utkommer>

<även> publicerar

Exempel:
hon utkommer med en ny roman till hösten

Konstruktioner:
<ngn utkommer med ngt>

kommer ut [kåm:erụ:t] verb
(kommer ut, att komma ut, kom ut, har kommit ut, är utkommen, kom ut!)

blir publicerad, utkommer

Exempel:
boken kommer ut i höst
tidskriften kommer ut fyra gånger om året

Konstruktioner:
<ngt kommer ut>

<även> publicerar
Exempel:
hon kommer ut med en ny roman till hösten

Konstruktioner:
<ngn kommer ut med ngt>

berättar öppet om sin (homo)sexuella läggning
Exempel:
han har kommit ut för sina kompisar

Konstruktioner:
<ngn kommer ut (för ngn)>

Om vi utgår från verbet utkommer, så kan det alltså alltid bytas ut mot kommer ut. Men kommer ut i betydelse 2 kan inte bytas ut mot utkommer – det går inte att säga han har utkommit för sina kompisar.

Om Lexin

På webbplatsen som du just nu är inne på finns dels en helt svenskspråkig Lexinordbok, dels ett stort antal tvåspråkiga ordböcker. Den svenskspråkiga ordboken är en nyare, uppdaterad, version. Tills de tvåspråkiga ordböckerna har uppdterats kommer de att skilja sig ganska mycket från den svenskspråkiga ordboken.

Både den enspråkiga svenska ordboken och de tvåspråkiga ordböckerna är inlärningsordböcker, d.v.s. de är i första hand avsedda för den som lär sig svenska. Därför har alla svenska uppslagsord böjningsinformation och uttalsinformation (och uppläst uttal), medan de översatta orden i de tvåspråkiga ordböckerna inte har sådana uppgifter. Användaren förutsätts ju behärska sitt eget modersmål.

Exempelvis är den finska Lexinordboken avsedd för finsktalande som lär sig svenska, inte för svensktalande som vill lära sig finska. Det hindrar inte att en svensktalande kan ha viss nytta av ordboken för sådana syften, men det finns andra ordböcker som han eller hon i så fall har mer nytta av.

I artiklarna om uppslagsorden ingår ett flertal komponenter. Komponenterna innehåller information om uppslagsordets uttal, ordklass, böjning, betydelse och – i de tvåspråkiga ordböckerna – översättning. Vidare kan det ingå grammatikkommentarer, stilkommentarer, sakupplysningar, uppgifter om konstruktioner och språkexempel, och det kan finnas länkar till bilder.

De tvåspråkiga ordböckerna

Alla de tvåspråkiga ordböckerna innehåller Lexin som en del, eventuellt med vissa strykningar. Det nya är förstås att de svenska uppslagsorden översätts till ett annat språk. Den vanligaste situationen, då du behöver hjälp av den tvåspråkiga ordboken, är kanske att du läser en svensk bok och vill veta vad ett svenskt ord betyder på finska, arabiska, somaliska etc. (vi kallar ditt språk S2). Självklart kan du då hoppa över det mesta i den svenska delen av artikeln och gå direkt på översättningen. Även om det svenska ordet har flera betydelser, kommer du nästan alltid att hitta den betydelse på S2 som passar i sammanhanget.

Ibland kan det dock ha varit svårt för översättarna att hitta en exakt motsvarighet till det svenska ordet på S2. I sådana fall är det inte omöjligt att du kan ha viss hjälp av den svenska definitionen, de svenska synonymerna och antonymerna eller de svenska språkexemplen.

Det här är den vanligaste och viktigaste typen av användning av de tvåspråkiga ordböckerna. Man talar i sådana fall om att man använder ordböckerna för reception. Men det går också att använda de tvåspråkiga ordböckerna för produktion, alltså som hjälpmedel när du skriver texter på svenska. Du kanske dels inte vet vad ett ord på S2 heter på svenska, dels inte känner till hur det svenska ordet konstrueras (t.ex. vilken preposition du ska använda).

Vi tar ett exempel. Vi säger att du är en finsk användare som inte vet vad nauraa (skrattar) heter på svenska, och du vill också veta hur det svenska verbet konstrueras (vilken preposition etc.). Då skriver du ”nauraa” i sökrutan i den svensk-finska ordboken och får följande svar:

skrattar [²skr'at:ar] verb
(skrattar, skrattade, skrattat, skratta)

ge ifrån sig skratt
<A skrattar (åt B/x)>
nauraa
Exempel:
de skrattade åt hennes göteborgska dialekt — he nauroivat hänen Göteborgin-murteelleen

Du får alltså veta att det svenska verbet är skrattar, och du får dessutom veta hur det konstrueras och du får ett typiskt exempel på hur verbet används.

Fastän den ordbok som ligger på nätet egentligen är svensk-finsk, kan du som finsk användare alltså använda den också som en finsk-svensk ordbok, dvs. för produktion! Och detsamma gäller för alla tvåspråkiga Lexinordböcker.

Sparade ord

Ladda ner lexikon